Kullens fyr56°18′N 12°27′O

Reservkraften – maskinerna som höll fyrens ljus vid liv

Maskinrummet på Kullens fyr med de två gröna Bolinder-Munktell-dieselmotorerna och elskåpen

När fyren fick eget kraftverk

När Kullens fyr elektrifierades 1937 byggdes den gula tegelbyggnaden intill tornet. Där fick fyren ett eget kraftverk: två Bolinders råoljemotorer på 50 hk med direktkopplade generatorer och ett stort ackumulatorbatteri. Motorerna gick dagtid och laddade batteriet, som sedan försörjde fyren under natten. Den nya 1000-wattslampan gjorde Kullen till Skandinaviens ljusstarkaste fyr.

Bygget väckte protester. En del av fyrens ursprungliga byggnad i gnejs revs för att ge plats åt tillbyggnaden, trots invändningar från både fyrpersonal och ortsbor. Flera av arbetarna 1937 var för övrigt samma män som byggde fyren år 1900.

Från kraftverk till reserv

1946 drogs en elkabel upp från Mölle och fyren anslöts till elnätet. Batteriet och det ena aggregatet flyttades, och det andra blev reserv vid strömavbrott. 1963 ersattes de gamla motorerna av de två Bolinder-Munktell-dieslar som står i maskinrummet i dag, samma motortyp som i den klassiska traktorn BM 350 Boxer.

Ett urverk och lite lotteri

Startsystemet saknade helt datorer. När strömmen försvann tickade ett urverk igång, och roterande skivor med en inbyggd kod avgjorde vilken av de två motorerna som skulle starta, lite som ett lotteri. Motorerna var byggda för sex veckors oavbruten drift och var tänkta att turas om.

När Sjöfartsverkets tekniker provkörde dem var det en upplevelse. Ett öronbedövande larm ljöd, hela byggnaden mullrade och skakade, och avgaserna stod som en blågrå kvast ut genom fönstret. De vuxna tog gärna ett steg bakåt, medan barnen höll för öronen med lysande ögon.

Den sista starten

På drygt 50 år hann motorerna bara gå knappt 400 timmar var. Den 7 september 2015 startades de en sista gång innan de kopplades ur för gott. I GPS-åldern bedöms fyrljuset klara sig utan reservkraft. Fyrens DGPS-station, som ger GPS-systemet bättre noggrannhet, behöver däremot fortfarande ström dygnet runt. Den säkras i dag av 20 batterier som kan driva stationen i ett dygn.

Motorerna står kvar i maskinrummet, och du kan se dem när du besöker fyren.

Reservkraften i siffror

Motorer2 st Bolinder-Munktell, modell 1113
Typ3-cylindrig fyrtaktsdiesel med direktinsprutning
Effekt56 hk DIN vid 1 800 varv/min
Cylindervolym3,78 liter
Borrning × slag111,1 × 130 mm
Oljemängd10,5 liter
Generatorer2 st à 35 kVA
Bränsleförbrukningca 1,5 liter/timme vid fyrens last, 5–10 liter/timme vid full last
Konstruerade för6 veckors oavbruten drift, sedan växling mellan motorerna
Fyrens last1000 W lampa + linsmotor på några hundra watt
Drifttimmar388 respektive drygt 400 timmar
Installerade1963 (motorerna troligen tillverkade 1961/62)
Sista körning7 september 2015
Ersatta av20 st 24 V nickel-kadmiumbatterier, 555 Ah, för DGPS-stationen

Reservkraften går ur tiden

Sedan 1960-talet har två Bolinder-Munktell-dieslar stått redo i maskinrummet på Kullens fyr, beredda att starta så fort strömmen försvann. Inga datorer, bara ett urverk och roterande kodskivor som avgjorde vilken motor som skulle gå igång. På drygt 50 år hann de gå knappt 400 timmar var. Den 7 september 2015 startades de en sista gång innan de kopplades ur för gott. I GPS-åldern klarar sig fyrljuset utan reservkraft. Motorerna står kvar i maskinrummet, och du kan se dem när du besöker fyren.