Längst ut på Kullaberg ligger Skandinaviens ljusstarkaste och högst belägna fyr, i ett av världens mest trafikerade vatten, Öresund. Det är Skandinaviens äldsta fyrplats, anlagd redan 1561.
- Position
- 56° 18’ 6’’ N, 12° 27’ 11’’ O
- Höjd över havet
- 78,5 meter – Sveriges högst belägna fyr
- Synhåll
- 27,5 nautiska mil (ca 50 km)
- Ljusstyrka
- 3,8 miljoner hefnerljus – ljusstarkast i Skandinavien
- Optik
- Tre roterande 1:a ordningens Fresnel-linser, Barbier & Bernard, 2,55 m i diameter, ca 6 ton, fyra varv/minut
- Torn
- 15 meter högt, gnejs från Ablahamn och tegel, uppfört 1900 (6:e tornet på platsen)
- Ägare/förvaltare
- Sjöfartsverket
Historik i korthet
1560 gav kung Fredrik II av Danmark order om att sätta upp ”fyrpander” på Skagen, Anholt och Kullen. Den stod troligen klar den 1 mars 1561. ”Fyrpanden” på Kullen var en ”papegoie” som kunde halas ner, fyllas på och tändas – ljuset kom från en vedeld i en järnkorg, hängande i en ställning av grovt ektimmer på 20 alnars höjd. Kullens förste fyrmästare hette Marcus Hesz.
Redan 1563 byttes ”papegojfyren” ut mot ett murat stentorn med blytak och tolv stora talgljus. 1585 byggdes ett nytt murat torn på platsen där fyren står idag.
I början av 1600-talet började man elda med stenkol i det fria – det slocknade inte lika lätt i regn, brann längre och gav tydligare låga. 1624 byggdes Kullens fyr om till en sådan öppen stenkolsfyr. Det gick åt 6–7 hektoliter kol varje natt, brutet i Tinkarps gruvor och transporterat upp av bönderna på de så kallade lyktehemmanen, senare fiskarebefolkningen – en tung pålaga. 1641 startade kolbrytningen i Höganäs, och senare hämtades kol även från Skottland som gav ett kraftigare sken.
Sommaren 1749 revs det gamla, förfallna fyrtornet och en ny fyr byggdes – Skandinaviens då modernaste och säkraste. Klagomålen på skötseln fortsatte dock, och 1783 fick Anders Polheimer i uppdrag att förbättra fyranordningen. 1792 byggdes fyren om enligt hans konstruktion, med vindtunnlar som pressade upp syre genom tornet.
Konstruktionen genom åren
| 1817 | Fyren byggdes om med en lanterninkonstruktion. Kolelden slöts inne i ett ”glashus” och brann med en jämnare låga – en metod utvecklad i Danmark av Löwenörn. Kolförbrukningen och belastningen på lyktebönderna minskade drastiskt. Samma år uppfördes en vippfyr på Kullen som reservfyr under ombyggnaden. Polheimers fyr användes fram till 1843, då stenkolsepoken tog slut. Fyren blev en ”omgående spegelfyr” med tolv rovoljelampor och tolv paraboliska mässingsspeglar. |
| 1857 | Speglarna försilvrades för ökad prestanda. |
| 1882 | Rovoljan ersattes med 12 envekiga fotogenlampor. |
| 1898 | Kullens västra byggdes som hjälpfyr, med 4:e ordningens lins (500 mm) och envekig fotogenlampa. Sedan 2013 är ljuskällan lysdioder av fabrikat Sabik, modell LED-155. |
| 1899 | Bygget av det 6:e tornet påbörjades, av Kullabergs rödgråa gnejs från Ablahamn, med 1:a ordningens lins (1840 mm). Fyren byggdes av ett specialistlag från Skepplanda, kringresande fyrbyggare som var delaktiga i 30 fyrar över hela Sverige. |
| 1906 | Fotogenlamporna ersattes med en Luxlampa och tre glödnät om 45 mm vardera. Ljusstyrkan blev 500 000 hefnerljus. |
| 1937 | Fyren elektrifierades med eget kraftverk och maskinrum. |
| 1974 | Kullen västra ersattes med en 3,5 m hög underhållsfri plastfyr från Klippan. |
| 1979 | Fyren blev automatiserad. |
| 2015 | Motorerna pensionerades i oktober eftersom strömförsörjningen ansågs stabil. 20 seriekopplade Ni/Ca-batterier (24 V) säkerställer DGPS-driften, med kapacitet att driva anläggningen i 24 timmar. |
| 2016 | Det 600 kg tunga kvicksilverbadet som fungerat som lager åt linsen ersattes med två oljefyllda lager som bär upp den nästan 6 000 kg tunga linskonstruktionen. |
Automatiserad och elektrisk
Fyren automatiserades 1979. Ljuskällan består idag av 2 × 1000 W/120 V halogenlampor som slås på och av automatiskt vid skymning och gryning. Linsen måste rotera även dagtid – annars skulle den kraftiga linsen kunna fungera som ett brännglas och bränna sönder lampan. Tillbyggnaden från 1937 inhyser eldrift och två dieselgeneratorer som reservkraft vid elavbrott. Fyrljuset fungerar fortfarande som ledljus, särskilt för fritidsbåtar – för större fartyg sänder Kullens fyrs DGPS-anläggning kontinuerligt exakta positionssignaler.